Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Djurskyddsmyndighetens regler för hästhållning har skapat oenighet bland hästhållare. Vissa anser att regler behövs eftersom det finns människor som behandlar sina hästar illa. Andra menar att reglerna skapar problem för ridskolor..

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant..

Denna Studie presenterar resultat utav analys av existerande grafiska gränssnitt i syfte att definiera förutsättningar och regler för ett idealt grafiskt gränssnitt till mobila enheter inom spel.Sammanlagt presenteras 6 olika regler rörandes färg, form och positionering. Dessa regler används sedan för att skapa grafiskt gränssnitt på ett mobilspel vid namn ?Soulfood?..

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade. I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ?fult?. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen. Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ?fult? inte nödvändigtvis är fult för informanterna.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst.

I mitt arbete som lärare i särskolan har jag kommit i kontakt med sociala berättelser och seriesamtal, som är en pedagogisk metod som kan användas för personer som har svårt att förstå den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstå. Sociala berättelser och seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur man kan arbeta med sociala berättelser och seriesamtal med elever i särskolan. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berättelser och seriesamtal kan användas som en metod att kommunicera med elever i särskolan.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan.